Folk blir av någon anledning ganska chockade när jag meddelar att jag är basketfan, gammal spelare och vilande coach. Inte lika chockade som när jag meddelar att jag är jurist, men det är ett annat inlägg.
Idag fick jag bevittna en fantastisk SM-vinst av 08 Stockholm. Solna ansåg sig själva besegrade någonstans i slutet på tredje perioden, och verkade liksom inte orka mer. När jag såg det glada laget fira sin vinst, insåg jag hur mycket jag saknar det. Inte bara sporten i sig, utan att vara del av ett lag. Den där lagkänslan har jag ännu inte upplevt inom något annat område än idrotten. Det kan vara att lagidrotter kräver träning 4 gånger i veckan plus matcher vid en viss nivå. Det kan vara den gemensamma fienden (alla andra lag). Eller så kan det vara att sist jag var del av ett lag så var jag 16 år gammal. Det kan vara så att jag har blivit så gammal att jag börjar romantisera mina mycket hatade tonår.
Vilket det än är så ska jag ta upp coachandet så fort jag får ett liv med något som kan kallas rutin. Och sen ska jag tvinga de små kidsen värma upp till den här låten VARJE match. För det gjorde jag.
(Eftersom varken Youtube eller Spotify verkar ha upphovsrätten till originalljudet får ni nedan videon och här en cover från ovan nämnda musikprogramvara)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar